1-5 i heat 1.
2-4 i heat 2.
Då borde matchen ha varit körd.
Med tanke på utskåpningen i premiären mot Indianerna.
Med tanke på att motståndarna var självaste svenska mästarna de två senaste åren.
Med tanke på att matchen kördes på bortaoval.
Med tanke på att matchen kördes på bortaoval.
Möjligtvis kunde Masarna förlora med ett resultat som hade gjort att de kunde åka hem rakryggade. Så gick mina tankar före matchen.
Nu blev det 47-43.
Till Masarna.
Budgetlaget slog till med en superskräll.
Hur kunde det då hända?
Svaret är enkelt.
Ett lagjobb. Rakt igenom.
Sex förare, bara sex eftersom det körds raiders, ville ta revansch för debaclet i premiären. De gjorde det. Till på köpet riktigt snyggt och de bjöd på bra parspeedway.
Den här insatsen. Segern. Den är värd så mycket mer än viktiga poäng. Den lägger grunden för resten av säsongen.
Den ger självförtroende.
Den ger hopp.
Den ger mer publik på hemmamatcherna.
Den ger en ekonomi som inte rusar i botten ganska omgående.
Jag fanns där i depån och följde Masarna från första parkett. Jag märkte att tuppkammarna växte mer och mer när det stod klart att det skulle bli en match till sista heatet.
Jag kunde följa lagledarduon Sundin/Bäckströms fingertoppskänsla då det gäller att matcha laget. Högsta betyg faktiskt.
Jag såg hur förarna tände till mer och mer. Hur de jobbade som en enhet, ett lag.
Just att agera som ett lag är ofta en nyckel till oväntade segrar. Mot på papperet starkare motståndare.
Visst hade Smederna oturen att få Pontus Aspgren skadad. En mjukdelsskada på ena armen.
Men Masarna hade en femetta då en hemmaförare, på eget bevåg, gick omkull. Heatet frös inte så femettan blev bara till ett 3-3 heat.
Jag vill säga att tur och otur jämnades ut sett till hela matchen.
Det var länge sedan jag såg ett så jublande Masarna som jag gjorde den här kvällen. Då det stod klart att kapten Kim Nilsson och hans mannar hade ordnat årets största skräll.
Alla kramar och skratt gjorde att den småkyliga avslutningen av en makalös speedwaykväll bara hade eufori över sig.
Jag är glad att jag åkte till Eskilstuna för att se matchen.
Jag är glad att Masarnas budgetlag visade så här fina kvaliteér.
Nu ska godbitarna från matchen tas tillvara.
Ödmjukheten ska fortsätta att finnas.
Förarna, de nya i klubben, får arbetsro och blir förhoppningsvis mer och mer samspelta.
Den här kvällen glömmer jag inte i första taget.
Uträknade Masarna har tagit sin första seger.Har rest sig från förnedringen i premiären. Har byggt en framtidstro för sig själva och för supportrarna.
Masarnas seger var inte bara bra för föreningen i sig.
Nej. Hela Elitserien behövde den.
//Roland Bertilsson