Masarna, Rospiggarna, Indianerna och Smederna bildar ett nytt speedwaylag i Allsvenskan under namnet ”Norra Speedwayalliansen”. ( Alltså ett lag där yngre svenska juniorer, i huvudsak, ska köra.)
Låter som ett mycket tidigt aprilskämt.
Känns konstigt på alla sätt och vis.
Som om fyra hockeylag i Allsvenskan med Leksands IF i spetsen skulle gå samman.
Som om fyra Superettanlag i fotboll skulle slå sina påsar ihop.
Men det här är speedway. I den sporten kan allt, och lite till, hända. Inget gör mig förvånad längre.
Visst.
Jag förstår fullt och fast varför det här kan bli verklighet. Man vill få in flera svenska förare att köra. Att ge dem chansen att just få göra det de älskar mest av allt.
Men.
Det här är ju landets näst högsta serie. I och för sig är Elitserien stängd i tre år framåt. Men ändå. Det känns märkligt.
Jag hoppas att den negativa trenden med få in svenska unga talanger som får chansen i sina klubblag blir ett minne blott. Som inte fått plats i startsjuorna. På bekostnad av, ibland äldre förare som mer eller mindre lagt av. Eller för polska, jag förmodar billigare, unga killar. Som kanske inte ens är bättre än våra egna unga förare.
Mycket märkligt händer, och har hänt, inom speedwaysporten. Jag brukar säga att det är en sport som inte är lik någon annan idrott.
Jag älskar trots det speedway efter alla mina år med Tony Rickardsson, GP-tävlingar och med Masarna. Tro inget annat.
Men.
Sporten i sig är liten. Även om det är vår tredje största sport publikmässigt sett efter hockeyn och fotbollen.
Speedwaysporten har efter uppsvinget på tidiga 2000-talet stått still i utvecklingen ganska mycket.
För att få ett nytt uppsving måste det komma fram ett svenskt superlöfte igen. Fyra-fem riktigt vassa juniorer och framförallt måste det ”poppa” upp en eller två klubbar till.
GP-serien måste ses över.
Till sist:
* Blir lite speedwaykrönikor här på Masarnas hemsida framöver. Målsättningen är två i månaden. Nu under lågsäsongen. Vi har kommit överens om en fortsättning. Känns kul och inspirerande.
* Observera att allt som jag skriver i mina krönikor är enbart mina tankar. Men jag uppskattar gärna synpunkter och kommentarer. Om de är på rätt nivå. Tyck till vet ja. Håll mer. Eller gör inte det.
* Jag är mest nyfiken på vilken väg Antonio Lindbäck tar i ännu en säsong för hans del. Jag hoppas på ett tredje eller fjärde lyft i karriären.
* Jag vill se ett publikt uppsving. Med 500 åskådare mer per hemmamatch.
*Jag vill se Tai och Linus ta ett snäpp till. Trots att de kör på mycket hög nivå. Vad jag menar att de båda plockar tre-fem poäng till i matcherna. I avgörande lägen. Matchvinnande lägen. En tuff, men realistisk, målsättning. Killarna klarar den pressen.
*Jag tänker försöka vässa till mina krönikor ytterligare ett snäpp. Förhoppningsvis på ett överraskande sätt på många sätt.
Frågan för den här krönikan:
Vem är Masarnas främste förare genom tiderna efter Tony Rickardsson?
Är det Leigh Adams, Sören Sjösten eller någon annan?
Jag som inte sett alla förare live sätter nog min slant på Adams.
Tyck till och ge också en förklaring till varför du tycker just din förare.
Kommentera så gör vi en fem-i-topp-lista. Samtidigt får vi oss en stor dos Mashistoria till livs så här när november går över i december snart.
