Jag känner längtan efter den första heta SM-semifinalen i Brovallen. Får vänta en vecka till. 12 september. Känns som något fattas just nu. Börjar bli lite orolig i kroppen. Därför slog jag en signal till sportchefen Roger Uppgård för att höra om han känner samma längtan efter det stora som väntar.
Naturligtvis gör han det. Men vi pratade också om säsongen så här långt. ”Publikt ligger vi i fas. Vi har dessutom det bästa kvar. Men snittet på 3 000 åskådare har vi nått upp till.” Han säger sig bli förvånad om inte Dackarna tar sig vidare från kvarten. Att Elit Vetlanda inte väljer att möta dem och att det då blir Masarna som får ta sig an Målillagänget.
” Det enda som skulle tala för att Elit Vetlanda väljer att möta Dackarna i en semifinal vore att det då blir ett garanterat derby och att det blir en folkfest. Men Smederna kan överraska i morgon kväll. Det skulle vara roligt för oss att möta Smederna i semin. Då får vi garanterat en folkfest.”
Hur som helst har Masarna valt att börja hemma i en semifinal. Det är som jag ser det ett bra tänk. Jag köper också Roger Uppgårds prat om att börja borta och kanske få stryk med tio-tolv poäng kanske skulle skrämma bort en del publik i returen.
Semifinalerna körs 12-13 september. Masarna börjar alltså hemma. Obesegrade som man är. Det ska kunna betyda att man i stället skaffar sig åtta eller tio pinnar att gå på. Då har man råd med lite taktiska kryssheat i returen.
Finalen körs 26-27 september. Vore onekligen skoj att ha Masarna i den finalen. Jag tror att Elit Vetlanda väljer tvärtemot Masarna. Att de börjar hemma i en eventuell final. Då kan SM-guldet köras hem 27 september. På samma sätt som det gjordes 17 år tillbaka i tiden, onsdagen den 20 september. Då laddade Masarna upp med gemensam frukost, golf och en lunch beståendes av köttbullar och stuvade makaroner. Klockan 2043. Den 20 september 2000 stod det klart . Masarna var svenska mästare.
Tänk om. I den bästa av världar. Tänk om onsdagen den 27 september 2017, klockan 20.43, avgör Masarna igen. Troligtvis inte inför drygt 12 000 åskådare som då. Men väl 7-8 000 på plats i Brovallen.
Sportchefen Roger Uppgård ser likheter med guldåret 2000.
” Det go som finns i laget nu och då.”
Sedan säger han något som jag inte håller med om.
”Jag vet inte om det är bra att vinna andra året i Elitserien.”
Jag tycker det är skitbra. Ett lyft för klubben. Ett lyft för kommunen och ett lyft marknadsföringsmässigt.
Än återstår semifinalerna först. Inte ens om det blir Dackarna eller Smederna är klart när jag på måndagseftermiddagen plitar ned de här raderna. Ändå ställer jag frågan till Roger Uppgård.
Har ni någonstans lite smått börjat skissa på hur ett eventuellt SM-guld skall firas?
” Det vågar vi inte göra än. Skulle det gå vägen att vi hamnar i en final har vi 14 dagar på oss mellan semifinalerna och finalen.”
Till sist:
*När ska media, de större drakarna, få upp ögonen för speedway? Sporten har allt som gör den intressant. Live är speedway, om två jämna lag möts vill säga, gastkramande.
*Kommer Tai Woffinden att slå banrekordet i Brovallen redan 12 september?
*Gillade när mekanikerna i masgänget hyllades före matchen senast. Det är de onekligen värda. De får ta emot mycket skäll av förarna då inställningarna inte varit de rätta. Av många förare, dock inte alla.
* En stor eloge ges här och nu till entusiasterna som gör sitt och ställer upp i vått och torrt. Eldsjälar behövs alltid. I alla föreningar.
En sista fundering:
Kommer Masarna att kunna behålla stommen av laget säsongen 2018? -Jag tror tyvärr att det inte blir så. Men Tai Woffinden lär trivas här. Linus Sundström, lagkaptenen, går ingenstans. Två viktiga kuggar som måste signas direkt när säsongen tagit slut. Sedan finns ankaret nummer 3, Antonio Lindbäck, kvar. Stabilt var ordet!
