59-31.
62-28.
Nej. det är faktiskt inte några matchresultat på låg speedwaynivå. Det är i Elitserien.
Visserligen är Masarna där de ska vara år 2017. I serietopp. Jag har sagt det hela säsongen. Jag fortsätter att göra det. Masarna tar SM-guld. Bara en enda sak kan sätta käppar i hjulet för det. Skador på fel personer. Men de här siffrorna är inte på något sätt bra för speedwaysporten i Sverige. Det ger tyvärr en bitter stämpel i stället. Om att det inte finns åtta lag i vår högsta serie som är värdiga att vara där.
Att regerande mästarna Rospiggarna fick storstryk är dock något jag tycker är trist. Tunga avbräck i form av skador på både Jason Doyle och Andreas Jonsson är givetvis hur tufft som helst. Nu fick ”Piggarna” skrapa ihop det som blev över eftersom någon förare till, som normalt skulle ha kört, inte fanns på plats i Brovallen. Jag ville ha en rejäl fight. Så som det brukar vara när klubbarna möts.
Men Indianernas usla kväll finns det inget försvar för. Katastrof helt enkelt. Ett Indianerna som ändå presterat bra inledningsvis med tanke på struligheter om konkurshot och så vidare. Men det här var fane mig uselt.
Masarna är annars utan tvekan det mest kompletta laget i årets serie. Det finns så här långt egentligen inte några svaga länkar. Det är bara ett lag som kör på som just ett lag. Som agerar som ett sammansvetsat team på banan och i depån.
I fjol kunde Masarnas lagledare säga ” ingen trodde på oss” under hela säsongen.
I år går inte det. Favoriter till ett av två lag i SM-finalen är vad Masarna är. Men som jag skrev i en tidigare krönika. Jag tror inte förarna känner någon som helst press över att vara just storfavoriter. De kör hur som helst inte så det syns. Snarare tror jag killarna gillar läget och levererar därefter.
Funderingar:
*Ta Woffinden verkar tycka det är hur kul som helst att leka katt och råtta med sina motståndare. Han tycks välja om han ska ta ledningen från start eller snirkla sig förbi.
*Drygt 3 500 mot Rospiggarna är en glädjande publiksiffra. 1 989 mot Indianerna bevisar att man inte ska köra hemma två kvällar i rad. Men samtidigt måste man ju stoppa in en uppskjuten match någonstans.
*Pawlicki fortsätter att imponera på mig hemma i Brovallen. En poängmaskin av stora mått.
*Kim Nilsson går från klarhet till klarhet.
*Är glatt överraskad att kapten Linus Sundström är inne i en storform. Han levererar varje gång. Han gör det oftast smart och klokt. Tänker fortfarande på den där makalösa omkörningen förbi Greg Hancock och Tai Woffinden i mötet med Piraterna. En klassiker på hemmaovalen helt enkelt.
*Går inte att undvika att tänka på Antonio Lindbäcks uteblivna lön från just Indianerna en kväll som den här.
Nu hoppas jag att både Rospiggarna och Indianerna repar mod. Att serien på nytt går in i ett skede där vi får lite överraskande resultat. Där serien fortsättningsvis blir tight. Masarna, Elit Vetlanda och Lejonen har gjort ett litet ryck i tabellen. Noterbart dock att Smederna på fjärde plats har en match mindre körd än topptrion. Dessutom spöade man ju Elit Vetlanda på tisdagskvällen med 47-43. Noterbart också i mina ögon är att Lejonen börjar gå lite mer på tomgång. Stryk mot Piraterna där Greg Hancock vaknat till på allvar.
Kort sagt:
*Elitserien lever.
*Masarna är där jag trodde man skulle vara.